brevlåderuptur

Jag har äntligen kommit mig för att framkalla bilder för första gången sedan jag fick digitalkamera - för en sådär fem år sedan. Idag fick jag hem dem med posten!


Jag ser det som en framgång att brevlådan inte sprack.

Piff och Puff

På ledarskapskursen idag så bjöd Louise på muffins, eftersom hon kände sig tvungen att leva upp till vad hon sa vid introduktionen första dagen på kursen. Jag åt massor eftersom jag kände mig tvungen att leva upp till vad jag sa på introduktionen första dagen.

Louise första dagen: Jag heter Louise, och om jag inte satt här skulle jag vara konditor.
Jag: Jag heter Johanna, och jag skulle vara Louises största kund.

Så ni förstår att vi båda hade en viss press på oss! (Men vi klarade det med bravur båda två skulle jag vilja säga.)

Roshi apropå introduktionen: Ja, ni är lite som Piff och Puff!
Jag: Hmm, men vem är Piff och vem är Puff?
Louise: *fniss*
Vi: Vad fnissar du åt?
Louise: Jag kom bara att tänka på vad min pappa säger att Piff och Puff heter på tyska. Pitt unt Patt.


Så nu återstår bara frågan: vem är Pitt och vem är Patt?


så mycket tyll, så lite tålamod


...fast i fredags lyckades jag faktiskt sy på det sista tyllagret på underkjolen.

Sen åkte jag till föräldrarna och satt där och fipplade med min nya laptop. JAG HAR EN LAPTOP. Hur sjutton har jag inte upptäckt hur underbart det är med en dator som man kan bädda ner sig i sängen med? Slut på det där jobbiga sittandet, hehehe. Internet har varit tillbaka sen i fredags, dessutom.

Hur som helst så var jag tvungen att göra lite nytta för mig så jag hjälpte farsan att bära ner en massa skräp från vinden. Typ delar av gamla garderober och sängar som de äntligen bestämt sig för att slänga (fast en av sängarna tänkte de bygga om till... en garderob). De var tunga och fulla av mögel och råttbajs, men det hela lyckades vara ganska kul ändå.

Så det var min helg. Datorfippel och råttbajs. Nu ska vi se om jag lyckas ta mig till skolan klockan åtta första dagen med sommartid - fast med tanke på att jag känner mig redo att gå och lägga mig typ nu så känns det inte helt omöjligt.


har fortfarande inget internet men....

Dagens visdomsord om könsskillnader och inlärning:

"På pojkar går det man säger in genom det ena örat och ut genom det andra. På flickor går det in genom ena örat och ut genom munnen."

meddelande från BMC-bunkern

Jag har inget internet hemma. Panik. Jag känner mig avskuren från omvärlden.

Så medans jag har ofrivillig bloggtorka så kan ni njuta av denna fina positiva feedback jag fick av Kristin igår:

"Ja... det är ju bra att du har en symaskin."




Roshi och Louise står och stampar så nu måste jag gå!

en stilla tanke om landsflykt

INTE MER SNÖ, JAG KLARAR INTE MER! AAAARGH AAAAARGH AAAAAARGH

alla vi som...

Det finns en facebookgrupp som har som enda syfte att mina vänner ska tjata på mig att börja använda linser till vardags. Crazy stuff.

Jag vet inte om jag ska vara smickrad över uppmärksamheten eller om jag ska starta en egen grupp. Frågan är vad den ska heta?

Förslag 1: "Vi som tycker att folk kan mind their own business"

Förslag 2: "Orka linser - glasögon är snyggt!"

Förslag 3: "Alla vi som vill vara med och betala för Johannas laseroperation"





PS: JAG TÄNKER INTE KOMMENTERA SNÖSTORMEN. FÖR DEN FINNS INTE. DET ÄR VARMT OCH FÅGLARNA KVITTRAR. DET ÄR INTE SNÖ ÖVERALLT. AAAARGH.

the horn of Gondor

Det var kanske mest mitt fel att vårt Sagan om Ringen-maraton urartade till ett hitta-innnuendo-i-sagan-om-ringen-maraton. Men jag kan ju inte hjälpa att jag har the hots for både Aragorn och Boromir och Legolas samtidigt. Och alla svärd och stavar och horn bara tigger ju om att skämtas om...

Det var i alla fall inte jag som började uttala mig om Lurtz sexiga muskulösa lår!
 Hett... eller?


För övrigt så märker jag att man är lite förstörd efter alla traumakirurgiövningar. Kolla här till exempel:

Översta pilen: Misstänkt vänstersidig pneumothorax, avlastas bäst med ett pleuradrän.
(Anna: Är det inte han som ska sätta pleuradrän på dig då?
Jag: Mmm, han kan få sätta pleuradrän på mig när som helst.)

Nedersta pilen: Ventrikelperforation? (Jag: Nu får han brädhård buk! Men det hade han nog hela tiden.) Mjältskada kan också misstänkas. Läge för akut laparotomi.

Mellersta pilen: Hjärttamponad? Aortaruptur? Aj då.



Ja, vi hann bara med en film. Det räckte.

nam nam

Det var en härlig tjejkväll igår. Vi såg 500 days of Summer och åt chokladmoussetårta och drack chai latte. Mys!


Som av en händelse var chokladmoussetårta och chai latte också vad jag fick till frukost imorse.


(Plus lite knäckebröd. Man vill ju inte vara onyttig liksom.)

saving lives

Jag var sjukt peppad inför examinationen av akutsjukvårdskursen idag! Som vanligt så körde vi scenario med folk som låtsades vara patienter som vi låtsades rädda. Kristin och Anna fick varsitt traumafall, och de intuberade och satte thoraxdrän och påbörjade chockbehandling och var allmänt badass.

Min patient hade hypoglykemi. Jag bad syster ge en spruta glukoslösning och efter knappt fyra minuter på akutrummet så var han frisk. (Observera att jag inte ens utförde den botande åtgärden själv.)

Detta kallar vi antiklimax.

like a surgeon

Idag har vi haft grislabb och tränat operationsteknik igen.

Dagens framgång: Jag var den enda (tror jag) i gruppen som lyckades sätta ett thoraxdrän på mindre än (okej, precis) tre minuter!
Jag fick även äran att göra thorakotomin, fast det krävdes lite hjälp för att bända isär revbenen.

Dagens bakslag: Sen råkade jag sticka hål på hjärtat med en nål. Oops. (Kristin satte heroiskt en sutur och fixade blödningen.)


(Det är svårt att få till smickrande bilder när man är klädd i en oversized plastpyjamas.)


Ett citat till

Jag glömde ju det tredje citatet från igår.

Jag erbjöd mig att spela patient på en traumaövning, och fick då höra att "det passar ju bra, för patienten är en femtonåring."

Bra för min begynnande ålderskris det där.


traumatiskt

Dagens citat 1:  Den unge kirurgen som leder traumaövningen beskriver intubering och pleuradrän som "en grov sak som man kör in i en annan människas kropp."
Med enorm självkontroll lyckas vi skjuta upp gapskratten tills traumaövningen är över.

Dagens citat 2: En ny kursare som jag inte känner så väl letar efter operationskläder och klagar över att det bara finns storlek small och large. Jag skjuter hjälpsamt in: "Det finns XL här också!"
Snällt, Johanna, snällt.

världens smartaste cykelpump

Jag hittade inte min cykelpump idag så jag funderade på om den kunde vara kvar hos Fattema.

SMS till Fattema: Eh... du råkar möjligtvis inte ha min cykelpump fortfarande?
Svar från Fattema: Jo! Den slog mig i skallen imorse! Jag tänkte titta förbi innan träningen på er syjunta, så jag kan ta med den då :)

Åh! Vilken smart cykelpump, som gör sig påmind genom att trilla ner och bonka Fattema i huvudet exakt den dag som jag kommer på att jag behöver den!

you're looking at it

På p3-gasken var det en sketch med bland annat en juridikstudent som hade designade träningskläder eftersom "man vill ju inte se ut som ett friskismongo". Anna blev fundersam när hon hörde talas om detta och undrade hur ett friskismongo ser ut.

Och det är ju lätt att svara på! Såhär såg jag ut igår:



Nu vet ni!

avslöjad

Dagens citat från mig nr 2 (nr 1 handlade om att jag var en Nazgul):

"Oj, det måste ha smält bra här borta vid Friskis & Svettis, för det var mycket mer is när jag var här sist!"

...

Hoppsan.


bagginsssss...

Min cykel gnisslar inte längre. Ljudet den utstöter är bortom gnissel. Det är snarare fruktansvärda dödsskrin som ljuder konstant när jag cyklar fram.

Jag känner mig som en Nazgûl i Sagan om Ringen. Min cykel låter ungefär som deras hästar.



Svart kappa har jag också.

dagens besvikelse:

Eftermiddagens föreläsning om chock tog inte upp någonting om nakenchock.

seg söndag

Kristin: Men du är inte bakis väl?

Jag: Nej nej, inte ett dugg.

Kristin: Inte jag heller faktiskt, vi måste ha klarat oss bra den här gången!

Jag: Jaha? Du skämtar alltså inte?



Nä men jag mår också bra faktiskt. Förutom att jag måste ta lite powernaps med några timmars mellanrum, som den gamling jag är.

spiken i kistan

Jag har ju snackat en del om att vi har blivit gamla kärringar som syr hela tiden och vill gå hem och sova klockan tio och inte vet hur en Tamagotchi fungerar längre...

SPIKEN I KISTAN KOM FÖR FEM MINUTER SEN.

Linda ringer för att beställa taxi till Stocken ikväll...

...och får höra detta:

"Ska det vara vanlig taxi eller färdtjänst?"

grymhet!

Den 23:e april går terminens preklin av stapeln. Ska bli skitkul, särskilt om jag lyckas hålla mig icke-däckad fram till klockan tolv så att det är min födelsedag också!

Men vad tror ni att den där infektionskursen har hittat på för att jävlas med mig? Jag är satt på kliniktjänstgöring till klockan 23 den kvällen! Panik!

Nu måste jag hitta någon icke preklinintresserad som vill byta med mig. Alternativt få preklin flyttat. Fan.



...

Och nu när jag ändå har tagit fram gnäll-kategorin så kan jag väl informera om att jag nu har exakt tusen spänn att överleva resten av månaden på. Röv.


givmildheten

Nu tycker kanske oinvigda läsare att det var himla snålt av gänget att ge Louise en 15-kronors Tamagotchi i 24-årspresent. Men till vårt försvar så var det faktiskt inte den enda presenten hon fick!


Hon fick även en påse med brysselkål!

(Nu klippte jag bort ansiktet på bilden där. Men föreställ er en väldigt, väldigt glad min.)

old school-Tamagotchi

Igår fyllde Louise år, och vi tyckte att det vore lämpligt med en present som får henne att känna sig mindre ensam i sommar när hon jobbar i Karlstad. Så vi gick till en leksaksaffär på jakt efter en Tamagotchi.

Mycket riktigt hittade vi de små apparaterna, upphängda bakom disken i uppenbart syfte att förhindra kriminella små ungar från att stjäla dem.

Killen i leksaksaffären: Ja alltså de här är inte som de Tamagotchis som fanns på er tid. De här kan man koppla upp på internet, och så kan de lära känna andra Tamagotchis och spela i band tillsammans med dem...

Vi: Vadå?! Koppla upp på internet?! Nej, vi vill ha en 90-talstamagotchi! Old school!

Killen i leksaksaffären: Jaha. Ja då finns det de här kopiorna längre bort i affären. De gör samma saker som de gjorde på er tid. De kostar 15 kronor.


Tiderna förändras. (Och förlåt till Louise för att jag avslöjade priset på din present, men du fick ju andra grejer också, hehe!)


Själv tror jag däremot inte att jag behöver en Tamagotchi när jag jobbar i Eksjö. Linda ska ju jobba där också, så hon får vara min Tamagotchi. Tänk er själva:
*beeeep!*
"Oj ursäkta hörni, jag måste gå till medicinkliniken och mata Linda."


Trauma

Det blev en händelserik eftermiddag idag.

Först körde jag omkull med en hästsulky, men klarade mig med en blödning från levern och en fotledsfraktur. Kristin tog väl hand om mig och gav mig mycket morfin innan hon reponerade frakturen. 

Sen råkade Kristin överdosera på tabletter och blev dessutom knivhuggen, men jag fixade hennes öppna pneumothorax och fick snabbt iväg henne till operation så man kunde sy ihop hennes perforerade magsäck. 

Anna ramlade från ett fönster högt uppe och kunde trots Helenas heroiska insatser inte räddas. 


Japp vi har haft traumagruppövningar och allt var på låtsas (som tur var, särskilt för Anna). Men det är ju faktiskt inte långt tills vi är kirurgjourer och ska kunna göra sånt på riktigt!


På tal om det diskuterade Lisa och jag nåt liknande igår.

Lisa: Men om typ min axel skulle hoppa i led nu, skulle du kunna dra den rätt då?
Jag: Ja visst, det är inte så svårt.
Lisa: Vad bra!
Jag: Fast jag har aldrig gjort det förut förstås.
Lisa: *vettskrämd blick och beskyddande hand framför axeln*

Ah. Känns bra att vara betrodd.


en halv hemmafru

Min otroligt intressanta helg har gått ut på följande:

- laga fläskfilé med örtvinssås och klyftpotatis, med vit chokladmousse som efterrätt (i enlighet med operation Göda Syrran)
- tvätta
- baka bröd
- laga kålpudding
- sy på en av underkjolarna till balklänningen

Hemmafrufaktorn har varit hög, alltså. Jag hade först planerat att klara av allt det där på lördagen, men det visade sig kräva två dagar. Så jag är väl för ineffektiv för att kalla mig för en riktig hemmafrutyp, men en halv kanske?

Förutom det desperata housewifeandet har jag också okarakteristiskt nog suttit som klistrad framför Vasaloppet, och igår kom jag ut på en snö- och solskenspromenad med Louise som faktiskt var riktigt spännande där ett tag när vi var fast i lårhög snö mitt ute ett fält. Vi klarade oss tillbaka utan allvarligare men, fast det var på håret (eller nåt).


Imorgon börjar i alla fall akutsjukvårdskursen så då ska jag förvandla mig från Bree Van Der Kemp till Major Owen Hunt. Wohoo!

heeeeeeeelg

Tentan skriven! Lady Gaga-biljetter fixade! Och ikväll blir det pubrunda av episka proportioner med hela jäkla läkarprogrammet!

Som morfar brukade säga på släktmiddagar:

"Now go out and get drunk!"

hallå från plugghålan

Att lära in största delen av en fyrapoängskurs på en dag är jobbigt, ska jag tala om. Men det är ju inte bara jag som har pluggproblem.

Avmagrade Lisa: Det är svårt att plugga när man inte har en röv att sitta på!
Jag: Hahahahaha! I wouldn't know!
...
Jag: Det är svårt att plugga när man inte har någon hjärna att tänka med.
Lisa: Mmm, I wouldn't know... Haha!

Fasen. Där fick jag.



Jag är trött. Måste bli pigg för att orka plugga...


Sådär ja! Mimmi Pigg!

AHAHA. Förlåt. Desperation föder dålig humor. (Förlåt för att ni tvingades se mitt osminkade pluggfejs också.)

Rosetten tillhör för övrigt Kristin, men som juntaledare får man ta sig vissa friheter.


lite lätt maktgalen

Idag råkade skicka jag ett SMS till mina syjuntekompisar som gick såhär:

Lystring soldater! Er juntaledare befaller er att omedelbart infinna er på högkvarteret. Verkställ!

Eeh. Det är ju inte så min position som gängets enda symaskinsägare, och den makt det medför, har gett mig storhetsvansinne... inte alls.


(Men vi hade inte så mycket syjunta, vi hade mest tentaplugg och ångest. Fyfan. Kristin och jag hade ett fint moment tillsammans när vi båda utbrast, exakt samtidigt: ÅÅH JAG HATAR DYSFAGIER!!!)


Både Louise och Fattema gjorde i alla fall honnör när de kom hit. Härligt! Muhahaha.

mellanlandning

Tentan färdig, nästa tenta på fredag... det vill säga två dagar och en kväll för att plugga in hela öron-näsa-halskursen (bra planerat där Johanna). Men innan plugget återupptogs så hann jag, Louise och Kristin ha en lycklig liten systund, som slutade med att vi upptäcktes av Fattema och Linda som satt och pluggade till sin hudtenta i huset mittemot. Så då blev det modevisning i fönstret.

Och nu steker jag raggmunkar.

...Nä jag har inget roligt att säga idag märker jag.


pluggförhalningsinlägg

Imorgon har jag ögontenta. Jag har ju snackat om att man blir lite blasé inför tentor efter fem års pluggande, och det stämmer fortfarande. Såhär sista tentapluggstimmarna är jag knappt nervös inför tentan, men JÄTTENERVÖS inför cykelturen dit (om inte ett plogningsmirakel sker).

Idag blev praktiska provet i ögon äntligen avklarat. Och sen slog jag alla rekord i nördighet genom att ta kort på mitt eget ögonbottenfoto och lägga upp det som Profile Picture på Fejan. Haha, jag blir typ rädd för mig själv.

Men erkänn att det är vackert nu.



Jaja. Tillbaka till plugget. Nu ska det där med uveit, irit, sklerit, episklerit och skit äntligen sättas.

RSS 2.0