gratisäta = bra grejer (och några PS)

Lunch: blev bjuden på sallad av SYLF

Mellanmål: Snittar och vin från programkommittén

Middag: Spontanbjuden på middag hemma hos moster


Vafan, saknas det inte något? Varför var det ingen som bjöd mig mig på frukost???? Hehehe.


PS 1: Har haft sista föreläsningen på läkarprogrammet idag. Igår var det sista kliniktjänstgöringsdagen på läkarprogrammet. Imorgon blir det sista examinationen - och sista festen! - på läkarprogrammet.

PS 2: Lille Manfred kröp för första gången idag! Alltså, topp 2 stora händelser i släkten januari 2011: Delad tvåa - jag och Isa tar våra yrkesexamina. Etta: Manfred lär sig krypa.

PS 3: Finns det något mer mysfaktor än en varm katt som kryper upp i ens knä och somnar? Nästan så att man skulle skaffa sig en egen hårboll...


biokväll ikväll


På tal om det, är det normalt om ens föräldrar spelar så mycket Cornelis när man är liten så att man hör den här låten mer än, typ, bä bä vita lamm?
Bra grej tror jag.

apropå missbruk (av statistik, i journalistik)

Mina föräldrar kommer förbi på väg hem från jobbet (jag hann gömma godiset innan de kom). Farsan snokar omkring i lägenheten och hittar min hushållsvåg.

Farsan: Vad är det här? En BRAJVÅG?
...
Farsan: Ja man har ju hört vad ni håller på med på läkarprogrammet!


dokumenterat i helgen:

De ultimata bevisen på att farsan innerst inne är en 10-årig pojke:

1) Han har byggt en ställning åt "grabbarna" i sitt arbetsrum...


2) ...och en sittplats åt gamen.


Han är mycket nöjd med detta.



(Leksaker: Kinderägg, cirka -94)

det var inte meningen att ge henne PTSD

Igår lämnade jag syjuntan hos Isa (fjärde dagen i rad med syjunta!) och åkte direkt till Lisa som var sjuk.

Jag: Lisa! Nu kommer du att bli botad, för du ska få se en syn som är så vacker att du inte kommer att kunna vara sjuk längre!

Lisa: ???

Jag: *kastar av mig tröjan*

Lisa: AAAAAARGH!



Jag skulle alltså ta på mig min nästan färdigsydda balklänningen, det var den som var den vackra synen. Eh.


Farsan Gargamel

Jag och föräldrarna tittade på små fina plastdjur att köpa som present till kusinbarnet. Det finns dessutom ett gäng  små plastmänniskor, inklusive en flintskallig gubbe som farsan gillade.

Farsan: Åh titta, en flintskallig gubbe! Det är ju jag!

Jag *hittar hyllan med plastfigurer från Smurfarna*: Nej nej, DET HÄR är du!


Frisyren: check!
Lappade kläder: check!
Humöret: check!

Sen trodde farsan att jag gick omkring och skrattade resten av dagen åt att jag hade hittat på en så bra diss. Det var ett missförstånd. Jag gick omkring och skrattade resten av dagen åt att jag hade hittat en plastfigur som var så lik farsan.

age is just a number

Så i vår ska man börja jobba då. Och fylla 25. Och flytta.

Det roliga är att om jag får det jobb jag helst vill ha så börjar det i maj, och jag kommer tillbaka från Australien i början av april. Vilket innebär att min 25-årsdag, denna milstolpe i livet, kommer jag att tillbringa med att vara arbetslös och bo hemma hos föräldrarna.

Har berättat om detta roliga faktum för några kompisar och de blir alltid glada av att höra det. Typ "åh vad skönt, jag trodde att du skulle säga att du skulle fira födelsedagen på någon strand i Australien eller nåt sånt odrägligt".

Förutom min pappa. Hans reaktion var: "Vänta.... vänta.... ska du fylla TJUGOFEM????"


Hmmm. Tycker han att jag är barnslig?

Sen kom jag osökt att tänka på den senaste helgen jag tillbringade med föräldrarna på Gräsö.

Farsan: Titta titta! Jag är Rafiki! *gör kung fu-rörelser med staven*


Farsan: Åh, sitter du och ritar? Rita en flodhäst som boxas! Med en krokodil!

Farsan: HIHIHIHIHIHIHIHHIHIHIHIHIHIHIHIHIHI!


en laddningsdos sommar















































zzzz

Jag är tillbaka i stan. Imorse fick jag gå upp omänskligt tidigt (halv sju) får att få skjuts in av mina föräldrar.

Välmenande föräldra-råd: Men ska du inte äta mer frukost?
Jag: Nä, jag ska ju bara gå och lägga mig igen när jag kommer hem.
Välmenande föräldra-råd: Men nu när du ändå är uppe behöver du väl inte sova mer?

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHA. Fyra timmars snarkande blev det efter att jag kom hem! Härliga sömn!

...

Ahahahaha (hysteriskt skratt), plugghjärnan har bränt ut sig och kusinens vatten har gått och nu ger jag upp pluggandet och ska sova. OM JAG KAN. Om allt går som det ska så har jag sommarlov imorgon. Om allt går som det ska så har jag en till släkting imorgon.


hittat i Hetadansen

Idag hängde jag hos syster yster i några timmar. Jag ägnade den mesta tiden åt att sova, socialt geni som man är.

På Hetadansens kylskåp hittade jag lappen som jag skrev på Valborg när det var väldigt praktiskt att ha extranyckeln till en lägenhet i ekonomikumparken.

Notera datumet: 31/4. Trettioförsta?! Till och med på Valborg borde jag väl veta hur många dagar det är i April? Haha.

Sen beundrade jag den imponerande myntasamlingen. Mmm, mojitos!

the feeder

Hemma igen med tillhörande äta-farmors-mat-extrakilon. En typisk konversation hos farmor går enligt följande:

- Ta mer mat!
- Men jag är jättemätt!
- Vad har det med saken att göra?

Man förstår varför det kallas TJOCKA släkten.

påsk

En stor mage och en platt sådan beundrades. Två vuxna män lekbrottades. Bantning för katter diskuterades. Någon utbrast: "BAJSKRIIIG". 
Min släkt är fan coolast.

den enes död, den andres bröd

Mina föräldrar kör en GI-satsning. Jag stöttar dem genom att äta upp alla snabba kolhydrater som finns i huset, bland annat ett härligt gäng kanelbullar och lussebullar i frysen. SCORE!!!

de oskyldiga små barnen

Föräldrarna hade en julöverasskning igår i form av den enda, och aldrig tidigare visade, rullen videofilm på mig och syster yster när vi var små. De hade hittat den och gjort om till DVD, sjutton år senare. Det var en upplevelse att se!

Små Lisa och Johanna: *leker med dockor*

Nutida Lisa och Johanna: Ååh vad gulligt!

Små Lisa och Johanna: Nu ska de få smisk! *tar fram varsin sko och börjar BANKA VILDSINT på dockstackarna*

Nutida Lisa och Johanna: ...åherregud.

vadå förutbestämt

Jag är hemma hos föräldrarna och hänger. Igår kväll slöade vi framför TV:n där några föräldrar höll på och pratade om vad de trodde att deras barn skulle få för yrken när de blev stora.

Jag: Vad trodde ni att jag skulle bli när jag var liten egentligen?
Mor: Doktor.
Far: Doktor.
Jag (chockad): Vadå, gjorde ni? Hur tidigt då?
Mor: Äsch, alltid.
Far: Men det var ju kul att du kom på det själv!

Oj. Det är ödet.
Fast om jag inte hade kommit på det själv... hade de tvingat mig, eller vad?



Senare, idag:
Föräldrar: Ååh jag vill inte jobba.
Jag: Det är lugnt, när jag blir doktor så långtidssjukskriver jag er.

Ni skulle sett deras blick innan de insåg att jag skämtade.

RSS 2.0