drnanna

Imorgon åker jag till Falun. Alltid samma hatkärlek till utplaceringar - man får lära känna ett nytt ställe, och det är bra, men man måste lägga ner energi på att lära känna det, och det är jobbigt. Den här gången har jag i alla fall sällskap av min eviga reskompis Louise, dvs garanterat någon att snacka med... när hon inte är ute och maratonspringer i tjugo minus, alltså. Eller åker skidor med de andra hurtbullarna. Jag skyller på mina överretliga luftrör och anmäler mig som frivillig blåbärssoppekokare.

Jag har i alla fall bestämt mig se hela grejen som en spaupplevelse, om jag kan. Gratis hotellfrukost på patienthotellet, tillgång till gym och simbassäng, en chans att komma bort om man nu vill det... precis som på ett riktigt spa. (Fast jag är extremt ambivalent till tanken på att bära med mig ett par tunga träningsskor! Varför har jag inte mindre fötter?) Vi planerar att hitta en biograf och kolla in Snabba Cash, och det har funnits vaga planer på att även hitta en klubb och kolla in masarna.

Idag firade vi Linda och åt supergott lördagsfika på Norrlands. Lindas viktigaste present råkade vi glömma hemma (fortfarande oklart hemma hos vem) så hon får den imorgon. Sen ska jag fika och dela med mig av min T10-visdom till en före detta jobbkompis och nuvarande T3:a. Min visdom, hahahahaha. Sen blir det tåget.

Ser fram emot den där få-blodsockerrekyl-så-man-kan-sova-på-tåget-chokladen.