den är ute efter mig!
Torsdag vid tolvtiden, i korridoren utanför c-op, på väg till lunchrummet: helt utan förvarning halkar min klack iväg okontrollerat åt helsike och jag faller pladask på golvet.
Fredag vid tolvtiden, exakt samma plats i exakt samma korridor: det händer IGEN.
Kataplexi? Allmän klantighet? Psykogent? Eller hatar bara op-korridoren mig??
Kommentarer
Postat av: Kristin
hahahhahahahahhahahhahahaha! Nästa gång tänker jag ha med mig kameran!
Trackback
